…ty de veta icke vad de gör

I boken Surface Detail (2010) av Iain M. Banks har helvetet lagts ut på entreprenad. Eller ska jag säga helvetena, i pluralis, för det finns flera.

Helvetena sköts av privata, multiplanetära bolag som gör stora vinster på att tortera olyckliga själar under förhållanden som avsiktligt har gjorts att efterlikna scener från tavlor av infernomålare som Pieter Bruegel och Hieronymus Bosch.

Fast “själar” är kanske inte rätt ord här – inget övernaturligt är involverat, personernas medvetanden laddas helt enkelt upp på nätet strax innan deras kroppar dör och överförs sedan till servrarna där helvetena existerar. Och där genomlider de sedan alla helvetets plågor. Bokstavligen.

Helvetena används av diverse auktoritära ledare och förtrycksregimer till att sätta skräck i folket, göra dem lättare att styra. Lite som makthavare numera på riktigt håller folk i schack med religion och rädsla för helvetet som redskap. Fast i Banks berättelse finns helvetet på riktigt. Flera av dem, som sagt.

När jag läser nyheterna och ser på världen i dag så inser jag att cyberhelveten av den sort som Iain M. Banks beskriver antagligen bara är en fråga om tid.

Vad är fatt med oss människor? Varifrån kommer vårt tvångsmässiga behov av att förverkliga alla jäkla korkade och ondsinta idéer som ploppar upp i våra huvuden?

Som nu atombomben till exempel. “Här är ett vapen som garanterar ömsesidig, total förstörelse för alla som tar till dem.” Lite som Supernovabomben i Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams, domedagsvapnet som superdatorn Hactar konstruerar åt en särskilt aggressiv art vid namn Pansardjävlarna från Striterax.

Bomben, stor som som en cricketboll, fungerat som så att då den detoneras kortsluter den varenda en atom i univerum och förvandlar på ett ögonblick hela världsalltet till ett rasande eldinferno.

“Utmärkt! Vi beställer sju tusen av dem!” säger Pansardjävlarna från Striterax. Eller hur många det nu var. USA och Ryssland har ungefär sju tusen kärnstridsspetsar var.

Och nu tycker det amerikanska folket, eller åtminstone cirka hälften av dem, att det är en god idé att rösta på en man som upprepade gånger har undrat varför vi inte använder kärnvapnen när vi en gång har dem.

Som de säger i Amirika: “This is why we can’t have nice things.”

Nu kanske någon tänker att “ja men kanske de där helvetesservrarna inte är en så dålig idé trots allt! Vi kastar dit världens alla hitlerar, putinar och trumpar och sedan får de grillas där och fundera på allt fanstyg som de har haft för sig.

Nej! Jag sade ju att det här är en dålig idé! En riktigt usel idé, inte långt ifrån kärnvapnen på dumhetsskalan.

Som sagt, vad är fatt med oss? Varför är vi så förbannat dumma? Vi drömmer så mycket vackert och ädelt också, varför koncentrerar vi inte oss på att förverkliga det? Varför har Darth Vader 999 999 888 777 666 gillare på Facebook medan Luke Skywalker har fem?

Jag har som en och annan kanske minns, inte värst mycket till övers för religioner. Men det betyder inte att inte de religiösa böckerna har en och annan poäng. Som det här när Jesus uttalar sina famous last words, “fader förlåt dem för de vet inte vad de gör”.

Jag är tämligen övertygad att om en historisk Jesus har existerat och hängt på korset, så har han inte använt exakt de orden utan någonting betydligt mustigare och barnförbjudet. Men i princip med samma andemening: de är ju fan helt från vettet.

Man måste verkligen vara ett riktigt sällsynt puckat gäng av kosmiska fuck-ups om man i stil med människorna lyckas få en allsmäktig, allvetande, oändligt sansad och kärleksfull gudom så till den milda grad ur balans att han i sin desperation inte bara låter tortera och döda en köttslig avatar av sig själv, utan litet tidigare i handlingen flippar han ju ut ännu värre och dränker allesamman, minus Noa och hans familj. Hela världens befolkning på den tiden, cirka två och en halv miljoner människor, åt fanders.

Okej, en gud som gör så har serious anger issues, men det säger någonting om hur jobbiga vi var redan då (om vi låtsas att syndafloden hände på riktigt).

Och det blir ju liksom inte bättre med tiden. Vi tycks bara inte lära oss, hur hiskeliga dumheter vi än begår och hur mycket vi än kryper omkring i den radioaktiva askan efter vår senaste moraliska och intellektuella konkurs, efter några årtionden är vi där igen.

Vilket får en att tänka på hur smart det egentligen var av Jahve att ge folket en blank check den där gången på Golgata. Vad de än gör är förlåtet, för all evighet, bara de tror på honom.

Hur desperat är inte det? Liksom att “ja ja, whatever, gör vad ni vill så länge ni lämnar mig i fred.”

“Bara för att dubbelkolla, för att det inte blir någonting oklart – alla våra synder, nu och i framtiden, är bortsopade, så länge vi tror på dig?”

“*suck* Ja ja, spring iväg nu och gör… någonting. Så länge jag slipper se er.”

“Ööh, inkluderar det också att vi tror på dig på lite olika sätt och sedan krigar vi sinsemellan över vems sätt som är det enda rätta?”

“Åh herrejag!” *lägger på luren, tut tut tut*

Det här har som synes varit ett sällsynt mörkt och dystert blogginlägg, ledsen för det. Någonting med den här tiden på året, med mörkret och snön och det amerikanska presidentvalet. Jag hoppas på att vara på bättre humör när speciellt det sistnämnda är över, men jag håller inte andan i väntan på det, om vi säger så.

Åt helvete med alla helveten, både de religiösa myterna och de virtuella versionerna från science fiction; åt helvete med kärnvapnen, med Trump, Putin, Erdogan, Åkesson, Soini, Duterte, Le Pen, etc. etc. Nej, inte till ett fysiskt helvete, bara i bemärkelsen “gå bort, pappa är lite trött och skulle inte orka med er just nu.”

Jag tänker hälla upp en god, rökig skotsk single malt och sitta här i soffan och titta på min hund som är saligt omedveten om vilken dödsfara världen befinner sig i. Bara någon skrapar honom bakom örat, matar honom och viskar stuff åt honom som han vill höra så är han okej med vad som helst och ifrågasätter ingenting.

Lite som den amerikanska väljaren, faktiskt.

Men på allvar – jorden och resten av solsystemet ligger rätt så avsides här ute på den galaktiska bondvischan. Tjugofem tusen ljusår in till centrum. Femtio tusen års färd bara till vår närmaste stjärngranne, Proxima Centauri, med våra nuvarande snabbaste rymdfarkoster. Och dit är det bara drygt fyra ljusår.

Vi är ensamma här ute, isolerade. Vår gud har fått burnout. Ingen från de stora galaktiska civilisationerna vill tala med oss. Och vem kan klandra dem.

Annonser

Publicerat av

marcusrosenlund

Vetenskapsjournalist, allmän pratmakare och inbiten fotoentusiast.

7 reaktioner till “…ty de veta icke vad de gör”

    1. Ett universum helt utan överraskningar, där allting är planerat in i minsta detalj i evigheters evigheter, måste vara helt vansinnigt tråkigt. Inte att undra på att Jahve flippade ut som han gjorde i Gamla testamentet. Till slut uppfann han kvantmekaniken som inte ens han förstod sig riktigt på. Det lugnade ned honom för ett par eoner eller så.

      Liked by 1 person

      1. Nja… – jag håller ej med Dig – för som människor så kan Wi aldrig komma på hur den Kosmiska Planen ser ut. Så allt som sker är överraskningar = spännande – eller ?

        Gilla

      2. Men bara det faktum att vi vet om att det existerar en kosmisk plan gör egentligen planen ogiltig. För då börjar vi bete oss som om vi är medvetna om att vi är iakttagna eller delar av ett experiment. Och det räcker till för att kontaminera datan i planen och ge den slagsida. Det är som att observera en fotons spinn vilket får dess kvanttillstånd att kollapsa. Eller som att öppna lådan med Schrödingers katt inuti innan experimenttiden har löpt till ända.

        Det enda sättet att genomföra ett experiment eller en plan är att se till att alla och allting som ingår i den är fullständigt omedvetna om att de ingår i en plan eller ett experiment.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s