America! I think we should see other people!

Bojkotter är lite fåniga, har jag alltid ansett. De har sällan önskad effekt och oftast är det oskyldiga människor som drabbas av dem, folk som inte har någonting att göra med orsaken till bojkotten.

Så därför tänker jag inte utlysa någon storslagen och teatralisk bojkott av USA och amerikanska produkter. Ni anar redan att det kommer ett “men” här, eller hur? Jo, det gör det. Jag kommer till det strax.

USA:s nuvarande regim och dess politik får mig att må fysiskt illa. Den får mig, som många andra, att bli kallsvettig av oro för framtiden. Vilken sorts värld väntar i andra ändan av den här mörka, kalla tunneln som vi har kört in i?

Den så kallade Domedagsklockan är nu närmare midnatt än den var under de farliga åren i slutet av kalla kriget, under mina tonår. När det var Breznjev mot Reagan. De två herrarna brottades till och med i videon till den där låten av Frankie Goes to Hollywood.

When two tribes go to war
One is all that you can score

Jag är inte det minsta förvånad att Domedagsklockans visare nu tickar framåt igen. Brezjnev och Reagan må ha varit en skrämmande kombination, men Donald Trump tar spelet till en helt ny nivå.

Vilket förhållande Donald “Anakin” Trump och Vladimir “Palpatine” Putin sist och slutligen kommer att ha, det återstår att se. Ska vi köra vidare med den här Star Wars-analogin så vet vi ju hur det gick i slutet av Jedins återkomst. Men nä. Not likely.

Fast jag tror att det kvittar. Donald Trump skulle vara kapabel till att starta ett världskrig med sig själv, om han satt ensam på månens baksida. Trump är inte bara en de facto fascist, han är också fullständigt från vettet. News flash, eller hur?

Nä, men på allvar alltså: jag tror inte att folk till fullo har insett hur galen och farlig den här mannen är. Många tänker säkert att “kanske han inte är så farlig som det sägs, han lugnar säkert ner sig bara nyhetens behag ebbar ut.”

Nej. Trump kommer inte att lugna ned sig, lika lite som Hitler gjorde det när han blev varm i kläderna.

Apropå det så anser jag att det är hög tid att vi reviderar eller ogiltigförklarar Godwins lag. Det är inte längre rimligt att hävda att man automatiskt förlorar en diskussion då man jämför någon, i det här fallet Trump, med Hitler.

Den jämförelsen är nämligen inte alls tagen ur luften. Den är särdeles relevant och aktuell. Den har varit det hela tiden, vilket vem som helst kan se som har följt med Trumps kampanj och hans retorik sedan dag ett.

Nå hur som helst så var det egentligen inte det som jag skulle skriva om.

Vad jag skulle säga var att jag inte gillar bojkotter, men inser hur som helst att jag inte kommer att resa till USA under de kommande fyra åren. Om jag bara på något sätt kan undvika det. Och jag kan inte tänka mig värst många skäl till varför jag inte skulle kunna göra det.

Det skulle eventuellt vara något arbetsrelaterat, någonting som jag skulle förväntas göra å yrkets vägnar. Då får jag väl ta ställning till det sedan, men jag vet redan nu att jag skulle tacka nej till sådan uppdrag om jag fick välja.

Att åka på semesterresa till USA är helt uteslutet som jag ser på saken. Vilket är synd, för det finns så mycket over there som jag hade hoppats få se och uppleva. New York är en fantastisk stad, jag hade innerligt hoppats på att få återvända dit.

Yellowstone, de hisnande landskapen som Ansel Adams förevigade, dem har jag drömt om att få besöka sedan jag var liten.

Och vem har inte drömt om att köra tvärs över kontinenten i en öppen Caddy. Route 66 och allt det där.

Nå, kanske om fyra år, om världen inte har gått upp i rök.

Men som läget är just nu så måste jag nog bara konstatera att vi är tvungna att ta ett paus i vårt förhållande, Amerika och jag. Träffa andra ett tag.

Lätt kommer det inte att vara, för som jag skrev i ett engelskspråkigt, öppet brev till USA strax efter valet, så är jag, likt så många andra, mer eller mindre impregnerad av amerikanska intryck och populärkultur.

Jag växte upp med Charlie Chaplin, Woody Allen, John Wayne, Michael Jackson, George Lucas, Indiana Jones, Coca Cola och Apple. Etcetera.

Laptopen som jag skriver det här på är en Macbook, för helsike! Jag har varit Steve Jobs bitch sedan 1990. Vilka överprissatta, under-speccade gizmos ska jag börja knarka nu då?

Hur kan jag ens drömma om att vänja mig av från allt det här? Det skulle ju vara att förneka mig själv. “Du är det du äter” sägs det, och hur många McDonald’s-hamburgare har det gått åt till att bygga upp mig?

Ja ja, det är uppenbart. För många. Spola det sarkastiska småleendet. Jag vet.

Men det kommer att bli mindre av den varan nu. Som sagt, inga högtidliga och bombastiska löften om en Helig Bojkott, sådant är bara fånigt. Men jag har redan nu märkt att jag instinktivt skyr amerikanska produkter i butiken. Finns det ett alternativ så väljer jag det.

Det har inte varit värst systematiskt eller planerat. Och jag köper hur som helst rätt lite stuff. Den där omtalade privata konsumtionen som ska rädda Finland ur smeten, det är tur att den inte hänger vid mig.

Men jag kommer hur som helst säkert att bli mer selektiv och kräsen som konsument under de kommande åren. Och det är ju hur som helst aldrig fel, på ett allmänt plan.

Svårast kommer det att vara att banta ned konsumtionen av amerikansk populärkultur. Filmerna och musiken. Vissa författare. Som sagt, jag har vuxit upp med allt det där. Det är en del av vem jag är i dag.

Helvetes Trump, varför tvingar du mig att förneka en del av mig själv?

Jag tror ärligt talat inte att det kommer att gå så bra. Jag kommer att vilja se den nästa Stjärnornas krig-filmen. Och jag kommer att se den, sannolikt. Även om jag vet att jag antagligen blir besviken. Tiden har kanske kört förbi det där fenomenet.

Jag vet att jag kommer att se på Game of Thrones så länge som de gör den TV-serien. Jag vet att jag kommer att gå och se Guns n Roses om de kommer till Olympiastadion.

Jag vet att jag…

Äh.

Jag vet egentligen inte värst mycket mer än att jag är väldigt ledsen just nu. Jag känner mig som en hundvalp som nyss har blivit sparkad av någon som den beundrade och såg upp till.

Inte för att jag någonsin har varit så blint kritiklös i min kärlek till allting amerikanskt. Faktum är att jag alltid har kritiserat USA ganska hårt. Jag ogillade Reagan skarpt. Jag marscherade mot Irakkriget med tiotusentals andra i Helsingfors 2003.

Hela Bush-eran var en enda lång migrän. Och jag sade det öppet i otaliga sarkastiska och bitska kommentarer i otaliga radioprogram som jag gjorde i egenskap av programledare på dåvarande Radio X3M.

Men jag har alltid ansett att jag får kritisera USA för på någon nivå har jag insett det här som jag sade om att du är vad du äter. Jag har ätit, druckit och andats Amerika sedan jag var i blöjåldern. Min kritik har känts berättigad för på något sätt är det mitt land också. Har jag resonerat, på någon nivå.

Jag har alltid skämtat att resten av världen borde få rösta i amerikanska presidentval för de lägger sig ändå i alla andras angelägenheter. De är ändå överallt, hela tiden. Vi borde också få bestämma om deras grejer.

Vaddå skämtat? Jag menade allvar, ju.

Men nu måste vi som sagt gå skilda vägar ett tag. Träffa andra. See other people.

Nej, Putin, jag menade inte dig. Gå bort. Du är en precis lika stor sleazebag som Trump, du är bara aningen skickligare på att dölja det.

Kanske jag bara nöjer mig med att vara “singel” ett tag. Eller, om lockelsen blir för svår så finns ju alltid Kanada. Vancouver, till exempel, den staden älskade jag på riktigt.

Och så finns ju en massa fina kanadensiska artister att ta till som substitut. Leonard Cohen. Synd att han skulle gå och dö just nu. Neil Young. Fast han är så flippad att jag inte ens vet var han står beträffande Trump. Han stödde Bush jr. också.

Celine Dion.

Justin Bieber…

AMERIKA, DAMN YOU! VARFÖR? VARFÖR???

Advertisements

Publicerat av

marcusrosenlund

Vetenskapsjournalist, allmän pratmakare och inbiten fotoentusiast.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s