Var är genustänket i klockvridardebatten?

Varför har det talats så lite om sommar/normaltidens genusaspekter?

Mörkrets tidigare inbrott om höstarna (utgående från att Finland landar på permanent vintertid) och den mindre mängd disponibelt dagsljus efter jobbet/skolan som det betyder, skulle oundvikligen i praktiken drabba kvinnor i högre grad än män.

Det här eftersom kvinnor fortfarande bär en förhållandevis större del av familjens praktiska sysslor inklusive kuskande av barn till och från dagis och skolor, etc. Så är det helt enkelt, även om det inte är så som det borde vara.

Permanent vintertid skulle med andra ord innebära en större belastning för framför allt de arbetande kvinnorna och en förhållandevis större kringskärning av deras möjlighet att njuta av dagsljuset efter jobbet.

Det skulle också göra bilkörandet farligare just under den tid då barnen ska kuskas till och från olika hobbyer till exempel i september. Så oavsett om det är mamma eller pappa som kör bilen så innebär det ökade risker för barnen.

Det betyder också att allsköns fula fiskar och våldtäktsmän i parkerna kan inleda sitt kvällsskift en timme tidigare.

Och så har vi ju den allmänna folkhälsoaspekten: en mindre mängd disponibelt dagsljus om höstarna innebär att barnen är utomhus en kortare tid efter skolan. Jag menar, de sitter helt tillräckligt mycket inomhus framför sina skärmar som det är. Det här kommer bara att öka. Liksom övervikten och ohälsan.

Jag deltog helt nyss i Yle Vegas direktsända diskussionsprogram Slaget efter tolv, och det var väldigt många pensionärer som ringde in och var glada åt att vi ska bli av med klockvridandet (en dam hade 17 klockor hemma) och önskade att vi går in för permanent vintertid.

Det här är ju lätt att säga då man är pensionerad och kan disponera mer eller mindre fritt över sin tid, gå ut då solen skiner, och barnen har flugit ur boet. Då är klockvridandet kanske bara ett onödigt irritationsmoment.

Men för oss som jobbar kontorstid så har det faktiskt haft sina positiva sidor, allt det här ”välsignade klockvridandet”.

Jag sticker inte under stol med att det harmar mig att stugsäsongen i praktiken kommer att förkortas då man inte längre hinner ut till skärin efter jobbet på höstfredagar.

Jag plockar inte värst mycket bär och svamp, men en större andel av den skörden kommer sannolikt också att bli oplockad när flyttandet av klockan upphör.

Men vad vet jag. Det kanske bara är jag.

NEJ! Jag vet att det finns många som tänker som jag.

Publicerat av

marcusrosenlund

Vetenskapsjournalist, allmän pratmakare och inbiten fotoentusiast.

3 reaktioner till “Var är genustänket i klockvridardebatten?”

  1. Lyssnade på programmet (tackar för sändningen och tålamodet, en del lyssnare var ju inte helt ohövliga), och håller i stort sett med. Många verkar utgå från ganska personliga eller snäva synvinklar då det gäller val av sommartid eller vintertid, själv har jag ju förstås också en åsikt om det. Jag förnekar inte heller forskningen som visar på hälsoeffekter och andra fördelar med att flytta klockan. Här finns dock en smärre elefant som av någon anledning inte lyfts fram:

    Vi kan ju inte ändra på solens gång eller jordens rotation, men vi vill ändå ha de fördelar som en mera flexibel solupp- och nedgång medför för vissa samhällsgrupper. Varför är vi då benägna att flytta klockan efter människor, istället för att flytta människor efter solen, som ju är det vi egentligen vill uppnå?

    Alltså: varför har vi arbetskontrakt (och kollektivavtal och lagstiftning m.m) som stipulerar t.ex fasta arbetstider året igenom, och låtsas som om vi inte hade årstider?

    Det är som om katten i sin oändliga lättja lagstiftar om att mattan den ligger på bör flytta sig, istället för att flytta sig själv för att njuta av solstrimman.

    Men katten, liksom människan, är ett vanedjur, och våra vanor är ingrodda åtminstone sedan den sena industrialismen.

    Jag anser att frågan inte är om sommar- eller vintertid, eller om att flytta klockan eller inte, utan om hurudant samhälle vi vill ha ifråga om tidsanvändning, jobb kontra fritid, arbetsdagens och arbetsveckans längd, osv. Det finns helt klart motsättningar av något slag mellan olika samhällsgrupper, men jag tror att den underliggande orsaken till att sommartidsfrågan är något upprörande för en del är att den verkliga, djupare diskussionen om tidsanvändning ännu inte förts tillräckligt i vårt samhälle.

    Gilla

  2. Håller helt med Frej Bjon här ovanför. Vi kan fast ha Peking tid, det har ju noll betydelse! Kontorstid då blir kanske 02-10, eller nåt men huvudsaken är ju att samhället acklimatiserar sej till solen, inte klockan!

    Gilla

    1. Problemet är att kontorstiden inte ändras. Den är och förblir densamma. Samhället acklimatiserar sig inte till solen längre, det har det inte gjort på länge. Samhället acklimatiserar sig i praktiken alltid till klockan numera.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s