Klimatattityderna allt mer polariserade och politiskt färgade

De traditionella högerpartiernas (saml, c, SFP) anhängare är idag tio procentenheter MINDRE oroade för klimatförändringen som vår tids största, akuta miljöproblem, jämfört med för 15 år sedan.

Mindre, för bövelen!

Okej, jag fattar att det handlar om polariseringen, vår tids samhällscancer, som skruvar upp folks attityder. Identifierar man sig som höger, händer det lätt att man orienterar sig enligt den politiska kompassen också i frågor som inte egentligen är politiska.

Då räcker det ofta med att vänstersidan tycker på ett visst sätt för att man på högersidan ska känna sig nödgad att anta den diametralt motsatta positionen, hur irrationell den än må vara. (Mekanismen funkar naturligtvis också åt andra hållet. Om högerfolket tycker A, är vänsterfolket mer eller mindre tvungna att tycka B, because of course!)

Och nu är det en gång för alla så att den globala uppvärmningen uppfattas som vänsterns hjärtefråga. Trots att den i allra högsta grad är en gemensam fråga.

Och trots att uppvärmningen slår hårt mot traditionella högerintressen. Klimatförändringen är riktigt rejält bad for business.

Jag menar, jag identifierar mig som konservativ. I bemärkelsen att jag tycker om och vill bevara de goda gamla värderingar som de nordiska länderna har byggt upp sin välfärd och sitt välmående på. Där är naturen och miljön ett superviktigt element.

Att välja att skita i det är inte konservatism, det är radikalism.

Men hur som helst. Klimatförändringen frågar inte oss vad vi tycker om den. Den tuffar på, och takten ökar hela tiden. Femton år är en lååång tid i det här sammanhanget. Mycket smältvatten har hunnit flyta under broarna.

Mycket tid till analys och reflektion också.

Och vilka slutsatser har den reflektionen lett samlingspartiets, centerns och SFP:s väljare till? MINDRE krismedvetenhet, inte mera.

Femton år, det är också ungefär så länge som jag har varit vetenskapsredaktör. Ungefär så länge har jag i min yrkesroll försökt hålla folk uppdaterade med vad som sker och få dem att förstå situationens allvar.

Men hej. Can’t win ‘em all.

Och hej, en klar majoritet av folk överlag fattar trots allt situationens allvar, enligt EVA:s enkät.

Alltid någonting.

https://www.sttinfo.fi/tiedote/suhtautuminen-ilmastonmuutokseen-politisoituu?publisherId=3848&releaseId=69915212

Annons

Vaccinvägrarna, coronavirusets levande petriskålar

Att vi nu har deltavarianten, en aggressivt smittsam variant av coronaviruset, borde inte komma som en överraskning för någon. Det hör till pandemiers förlopp att virusen trappar upp sin muteringstakt an efter som det utvecklas vacciner och vidtas andra åtgärder mot viruset.

Det är såklart inte så att viruset har någon form av individuell eller kollektiv intelligens eller strategiskt tänkande, det är bara enkel sannolikhetslära och matematik bakom det hela: när diverse rutter för spridningen täpps till, singlas de effektivast smittande varianterna enklare ut och blir därmed fortare dominerande.

Men viruset tjänar inte i långa loppet på att utvecklas till en alltför dödlig variant, då skjuter det sig i foten. Det ligger helt enkelt inte i dess eget intresse att fara hur illa som helst fram med sin värd.

Det kan för övrigt inte ens bli hur farligt som helst, virusets egen ”fysiologi” sätter vissa gränser för hur långt det kan förändras utan att avväpna sig själv i processen.

Hur som helst, en sak är säker: alla som vägrar vaccinera sig (utan giltig orsak) bidrar till att ge viruset ett levande laboratorium där det kan testa fram nya, ännu elakare, vaccinresistenta varianter. Vaccinvägrarna kanske inte är medvetna om det, men de är vandrande petriskålar. Och det som växer i de skålarna är riktat mot oss alla.

Nå, det är klart: vaccintillverkarna sitter inte heller på sina händer. Ingen tid för sådant.

De mRNA-vacciner som nu används är baserade på tidiga SARS-CoV-2-stammar och inkluderar en genetisk sekvens från det ”ursprungliga” spikproteinet.

Men precis som alla virus muterar SARS-CoV-2 ständigt. Vissa mutationer, som de som berör spikproteinet (virusets ”nyckel” för att öppna dörren till mänskliga celler) minskar oundvikligen de ursprungliga vaccinernas effektivitet. Det ser vi redan nu, med deltavarianten som kan smitta även fullt vaccinerade (även om vaccinet forfarande ger ett bra skydd mot svår sjukdom).

Och de muterade spikproteinerna gör alltså att forskare kommer att behöva uppdatera vaccinerna. Det kommer, förr eller senare, ett nytt ”säsongsvaccin” mot COVID-19, precis som det vi tar mot influensa.

Lyckligtvis har vi nu ett riktigt vasst vapen mot viruset i och med mRNA-vaccinerna som är mycket enklare och snabbare att uppdatera än de traditionella vektorvaccinerna.

Det mikroskopiska krigets front böljar fram och tillbaka. Just nu har viruset igen fått ett litet övertag, men det är bara temporärt.

Men som sagt, det skulle underlätta jobbet för forskarnas och myndigheternas del om vi alla förstod att bete oss som situationens allvar förutsätter av oss.