Presidentkandidater som lovar att se till att man minsann ska få ”säga som det är” utan att bli stämplad för hatprat och hets mot folkgrupp, har missat någonting väsentligt om hur samhället fungerar.
Samhället skulle ända i fullständigt kaos och anarki om alla började ”säga som det är” dagarna i ända. Hämningarna är limmet som håller ihop saker och ting. Om de släpper så rämnar allting.
De första knivslagsmålen skulle börja redan klockan 6:15 på busshållplatsen den dagen då alla plötsligt börjar ”säga som det är” till varandra. Senast vid lunchtid kommer handeldvapnen fram.
Jag vet att kandidaterna i fråga främst avser folk med fel hudfärg och religion då de vill göra det lovligt att tala skit om folk. Men riktat hat är som att kissa i bara det där ena hörnet av poolen och bli förvånad när resten av vattnet blir gult.
Snart, väldigt snart, har ingen roligt längre.
Om det blir till en norm att man ska få tala skit om folk med avvikande etnisk eller språklig bakgrund så är det bara en fråga om tid innan folk börjar undra varför vi inte får ”säga som det är” om feta, fräkniga och färgblinda också.
Eller Grankullabor.
Eller stavgångare.
Eller Melodifestivalen.
See what I mean? Bara för att jag nämnde några referensgrupper så tog någon på näsan och vips knöts näven i fickan. Jag sade inte någonting värdeladdat om dem. Jag sade ingenting om dem.
De flesta som jag ser på stan eller i min umgängeskrets har jag inte ens några desto större åsikter om. Jag vill inte ens ha sådana. Jag är lätt introvert, jag tycker om samhällets inbyggda spärrar och hämningar som håller oss separerade.
Om spärrarna släpper och det blir tillåtet, eller snarare förutsätts att man ”säger som det är” (för är du inte med oss så är du mot oss) så måste jag också börja ta ställning. Och det vill jag faktiskt inte.
Jag har också en så stor kärlek och respekt för yttrandefriheten att jag gråter vid tanken på att se den missbrukad och våldtagen med en mängd irrelevant strunt. Min morfar och farfar offrade inte sin ungdom och hälsa på Karelska näset för att jag ska få anmärka på folks näsor på busshållplatsen.
In Finland we have this thing called frihet under ansvar.
Så gör mig en tjänst, låt mig behålla min rätt att hålla käft. Annars köper jag en biljett på första bästa raket vart som helst utanför jordens atmosfär. Som aska i en liten burk om inte annat.
Konsten att flyga 
❤ Tack för "…riktat hat är som att kissa i bara det där ena hörnet av poolen och bli förvånad när resten av vattnet blir gult."
Det är SÅ träffande, att jag måste börja använda den beskrivningen !
❤
GillaGilla
Jag föredrar att se hatpratet som ett symptom, inte som ett problem i sig. Enligt min åsikt är grundproblemet att det finns en hel del illamående och förakt mot auktoriteter i vårt samhälle. Och om man har motgångar i livet så är det mänskligt att projicera det på något annat. Därför har vi en hel del ogrundat förakt för folkgrupper, samhällsfenomen eller whatever. Eller aggressioner i största allmänhet, t.ex. i nätdiskussioner. Men om man har jobb, fru, några barn, farmarbil, golden retriver osv. så är man inte särskilt mottaglig för snacket att invandrarna tar våra jobb och kvinnor. Därför föredrar jag att inte hata tillbaka utan istället tycka lite synd om dom där hatpratarna.
Jag tycker att hatpratet och aggressiviteten snarare är en febertermometer för vårt samhälle. Visst, det skulle kännas bättre att helt enkelt slänga bort den och låtsas att allt är bra. Men om vi vill lösa de underliggande problemen så är det nog bäst att läsa av mätaren och fundera på varför vi har feber.
BTW, det finns säkert en hel del forskning om hur främlingsfientligheter uppstår och sprids. Och om vilka faktorer som bidrar till att sådana trender. Ett sammandrag skulle säkert vara både informativt och underhållande. Kanske nån vetenskapsjournalist på YLE tar tag i det här? 😉
GillaGillad av 1 person